HOLOCAUST - FRÅN HAMAN TILL HITLER OCH HAMAS
Esters bok 3:5–6

Porten in till Birkenaus förintelseläger.

Kristen tro är oförenlig med rasism. All form av rasism måste fördömas. Lika lite som vi kan tåla kvinnoförtryck och slaveri, kan vi acceptera att medmänniskor förnedras, hatas, förföljs på grund av nationalitet, hudfärg, språk. Jesu död på korset är en seger över all ondska och allt förtryck. Paulus, som själv frälstes från förtryckarmentalitet, skriver i Galaterbrevet 3:28 ”Här är inte Jude eller Grek, slav eller fri, man eller kvinna.”

I Gamla Testamentet upprepar profeterna gång på gång att vi ska visa särskild kärlek mot den fattige, änkan, den föräldralöse och främlingen. I Matteusevangeliet 25:34–40 säger Jesus, Konungen ”Allt det som ni har gjort mot den hungrige, den törstige, den nakne, den fängslade och Främlingen, det har ni gjort mot mig.”

Uppenbarelseboken 7:9 talar om den stora skaran i himlen ”av alla folkslag och stammar och länder och språk.” Hur skulle här finnas utrymme för rasism, nedvärdering av något folk eller någon medmänniska? Omöjligt! All rasism strider mot Skaparens ord och Jesu försoning.

Men nu till den värsta formen av rasism – antisemitismen. Antisemitismen, förnedringen av Jesu egna bröder och systrar, är den grövsta formen av rasism och människoförakt. Genom dess konspirationstänkande, lögner och Gudshat. Djupast sett är den ett förakt av Jesus från Nasaret och av Skaparen själv.

SVÅRA BIBELTEXTER

Det finns i Nya Testamentet flera svåra bibeltexter som använts mot det judiska folket. Texter som inte avser judar i allmänhet, utan israeliska ledare, de som tog avstånd från Jesus och de som förföljde de första kristna. Både Jesus och Paulus var judar och älskade sina landsmän. Det är därför särskilt tragiskt att man inte sällan använt Bibeln för att förstärka judeförföljelse och antisemitism. Kyrkan och vi kristna har mycket att ångra och be om förlåtelse för.

Bild från barackerna i Majdaneks förintelseläger

”Israel” i Bibeln betyder inte främst den hebreiska staten, utropad av Ben Gurion 14 maj 1948, utan nationen som folk och som Abrahams ättlingar. Kritik mot Israels ledare, mycket allvarlig sådan, förekommer ofta i Bibeln. Både i Gamla och Nya Testamentet. Att ”välsigna” Israel innebär inte att okritiskt godta israelisk regeringspolitik. Man kan vara starkt kritisk mot den och samtidigt älska Israel och det judiska folket. Kritik mot Israels regering och dess ledare är inte antisemitism.

HOLOCAUST - FÖRINTELSEN

Det har nu gått 80 år sedan förintelselägren Auschwitz-Birkenau befriades. Sedan år 2005 uppmärksammas den 27 januari som Förintelsens minnesdag. Några år tidigare grundades organisationen International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA). Syftet var att erkänna vikten av att minnas Förintelsen och att aktivt bekämpa antisemitismen.

IHRAs definition av Antisemitism lyder:
"Antisemitism är en viss uppfattning om judar som kan uttryckas som hat mot judar. Retoriska och fysiska uttryck av antisemitism riktas mot judiska eller icke-judiska individer och/eller deras egendom, mot institutioner i det judiska samfundet och religiösa anläggningar."

”Semiter” är inte en folkgrupp utan ett ord som anknyter till de semitiska språken. Hebreiska, arabiska, arameiska, amhariska, tigrinja, tigre samt några nu utdöda språk. Ordet ”semitism” finns egentlgen inte. Enbart dess motsats antisemitism. Ordet filosemitism existerar i akademiska sammanhang och innebär kärlek till judar – motsatsen till antisemitism.

Ordet ”Antisemitism” lanserades av en tysk journalist Wilhelm Marr, år 1879. Syftet var att till skillnad från religiös judefientlighet ge ett vetenskapligt språk åt judehatet. Bakgrunden var nationalistisk och rasistisk. Det gällde enbart judar och inga andra folkgrupper. Så de som påstår något annat är antingen okunniga eller ute efter att missleda. Antisemitism är hat och förföljelse mot judar, med mer eller mindre inriktning mot Förintelse.

"Antisionism" är motstånd mot sionismen och den judiska staten Israel. Det är ett politiskt begrepp för motstånd mot judisk invandring till Israel. En åsikt att endast de som sedan tidigare generationer bebott området har rätt att bo där idag. En politisk rörelse som motsätter sig Sionismen och som kritiserar den israeliska politiken oavsett dess innehåll. Det är viktigt att skilja på antisionism och antisemitism.

Men inte så sällan tar sig antisionismen antisemitiska uttryck och vänder sig inte enbart mot en judisk stat, utan mot det judiska folket. Terrororganisationen Hamas uttrycker i sin stadga från år 1988, att Palestina utgör hela området mellan Jordanfloden och Medelhavet, och där finns då ingen plats för Israel. Det är ett förkastande av tvåstatslösningen och innebär i så fall Israels utplånande från kartan och verkligheten. Därav att Israel inte heller finns markerat på Hamasinspirerade kartor över området. Frågan är vad de demonstranter egentligen avser, som ropar "From the river to the sea, Palestine will be free." Finns det plats för ett Israel, eller inte?

Minnesmonument i Warzawa

JUDEFÖRFÖLJELSEN DÅ OCH NU

Även om ordet antisemitism egentligen härrör från slutet av 1800-talet så är dess faktiska innebörd betydligt äldre. Vi läser i Esters bok om Haman, den persiske kungens närmaste man, som planerade det judiska folkets utrotning. En förintelse som hindrades genom juden Mordokai, dennes nära släkting drottning Ester och deras relation till kungen. ”Från Haman till Hitler och Hamas” är en tragisk rubrik över flera tusen års antisemitism och försök till judisk förintelse.

Egentligen kan man gå ännu längre bak i historien, ända till Moses tid i Egypten. Faraos försök att döda alla hebreiska gossebarn, där Mose räddades genom att den egyptiska prinsessan adopterade honom. Men förtrycket och hebréernas slaveri, följt av krigsmaktens jakt på de flyende israelerna ända till Röda havet, var nästa steg.

Långt senare ser vi tyvärr hur den kristna kyrkan tagit upp den judefientliga tråden. Det finns flera bibeltexter med såväl Jesus-ord som Paulus-uttalanden som missförståtts och fått tragiska konsekvenser. Biskopen Melito av Sardes utmålade i en påskpredikan år 160 judarna som gudsmördare.

Men han var ju inte den ende kristne prelaten som handlade så antikristligt genom att ge näring åt antisemitismen. Ett par århundraden senare bidrog kyrkoledarna Chrysostomus och Augustinus till att förstärka judeföraktet. Chrysostomus skrift ”Mot judarna” betonade judarnas skuld i Jesu död och jämför synagogorna med hednatempel. Hans samtida Augustinus beskrev judarna som kristendomens fiender och Kristi mördare.

Korstågen från 1096 och senare riktades inte bara mot islam och dess följare. På korsfararnas väg mot Jerusalem attackerades och massakrerades judiska samhällen. De judar som kom i deras väg utsattes för våld, plundring och tvångsomvändelse. Atmosfären av antisemitism och judeförakt präglade Europa århundrade efter århundrade. Då pesten bröt ut var det inte råttorna som fick skulden, utan judarna som anklagades för att ha förgiftat brunnar och medvetet spridit sjukdomen. För att inte tala om ryktena om ritualmord på kristna barn.

Näste kyrkoledare, som gjorde sig skyldig till grov antisemitisn, var Martin Luther. I sin skrift år 1543 ”Om judarna och deras lögner” föreslog han att man skulle bränna synagogor och judiska skolor och uppmanade till förföljelse av judar. Hans agerande kom på 1900-talet att rättfärdiga Hitlers och nazismens illdåd med omkring 6 miljoner mördade judar. En förintelseideologi som spreds till Mellanöstern och kom att bidra till uppkomsten av terrorrörelser som Hizbollah och Hamas.

Förfalskningen Sions vises protokoll beskrev judarnas plan på världsherravälde. Dagens många konspirationsteorier går i samma riktning. Inte alltid uttalar antisemiterna ordet ”judar” utan använder diverse kodord som Den djupa staten, Globalister, Kosmopoliter, Sionister eller personnamn som Rotschild, Bonnier, George Sorros.


Så när någon uttalar sig i den riktningen, ställ då frågan: ”Vad menar du med det?” ”Vem och vilka syftar du nu på?” Avslöja antisemitismen och acceptera aldrig sådana falska utsagor. Skilj samtidigt på faktisk kritik mot politiska och militära beslut å ena sidan och generaliserande skymford om israeler och judar å andra sidan.

Som efterföljare till Jesus kallas vi att tala väl om varandra. Men också om vår nästa, våra medmänniskor.
Jakobsbrevet 3:9–10: "Med tungan välsignar vi Herren och Fadern, och med den förbannar vi människor som är skapade till att likna Gud. Från samma mun kommer välsignelse och förbannelse. Så får det inte vara, mina bröder."

Esters bok avslutas med att visa hur illa det går till sist för antisemitismens hantlangare. Kungen i Persien befallde ”att de onda planer som Haman haft mot judarna skulle vända tillbaka över hans eget huvud.” (Ester 9:25) Judarna upphöjdes av den persiske kungen. De garanterades fred och frihet. Purimfesten, som hålls på våren till minne av dessa händelser och den hebreiska räddningen, firas än idag av det judiska folket..

________________________________________________________________________________

"ALDRIG MERA!" Bild från Treblinka

Kenneth Hermansson Östersund 2025-01-26